Varför ska han nödvändigtvis va pappa åt just mitt barn(jaja, jag vet, mitt val. Får skylla på tillfällig sinnesförvirring)

Allt han gör är att ställa till elände. 

Han har sina rättigheter, men han har ta mig fasen väldigt få skyldigheter.

Allt skyller han på mig, det är mitt fel att de har dålig kontakt, det är mitt fel att han inte tar sitt pappaansvar, det är mitt fel det mesta faktiskt.

Han kommer inte på möte på skolan, nej si han arbetar han minsann. Och han ska inte behöva ta ledigt, han betalar minsann underhåll (Men hallåå, intresse för din son då??!)

Att han inte tar mer ansvar påstår han beror på att jag inte skrivit på om gemensam vårdnad(Vilket beror på att han har supit bort sina chanser, han är och förblir alkolist även om han för tillfället är nykter, vad jag vet)

Att han träffar sin son alldeles för lite(han är sällan hemma på helgerna trots att sonen är där och får tillbringa sin pappatid med pappas väldigt snälla nya fru) beror på att jag inte låter sonen bo halva tiden hos pappan(Och det gör jag inte pga att pappan inte kan ta ansvar för nått och deffinitivt inte för sonen som behöver trugghet, fasta tider, rutiner och hjälp med läxor osv, tänker jag efter kan nog pappan ens ta ansvar för sig själv....)

Att han har möjlighet att häta sonen och göra saker med honom är inte bra nog.

Jag kan tycka att han som förälder borde hitta tid att umgås med sonen om han verkligen tycker att det är viktigt.

Men han har inte ens berättat hur han vill ha honom på semestern trots att sommaren är slut sen lång tid tillbaka.(Jag bad i april och maj att få veta så snart han visste hur han ville ha honom, sen sket jag i det...)

Jag vet att han bara kastar skiten på ig för att slippa känna sig dålig själv.

Och trots att jag inte tycker att jag gör fel så känner man sig dålig när man vet att sonen lider av det.

Men det är BARA 7 år kvar, sen är sonen myndig och får göra som han vill med sin relation med pappa.