har man ändå röva bak, eller vad brukar man säga.

Precis så är det verkligen.

Hur man än försöker och anstränger sig för att va rättvis blir man alltid utpekad som orättvis i alla fall.

Och speciellt när man har barn åt olika håll är det svårt att va riktigt rättvis.

För om jag försöker va rättvis från min sida så finns det lik förbenat alltid nått barn här hemma som får mindre i alla fall.

Men det har blivit helt sjukt det här med att alla barn ska ha precis alla de nyaste och finaste sakerna.

Jag anser inte att det är riktigt nödvändigt. Dessutom är det inte helt säkert att barnen i fråga förstår hur mycke pengar en viss sak är värd, så risken att de ska komma bort eller gå sönder är rätt så stor.

Vi försöker att ge våra barn det de behöver. De ska inte va utanför på nått vis.

Men våra barn är långt ifrån de som har finast saker.

Jag vill inte att de ska ta för givet att de ska kunna ha de finaste mobilerna, eller alla spel osv.

Jag vill inte lägga en massa pengar på sånt. Jag vill lägga våra pengar på resor, och annat kul så barnen får uppleva saker.

Tänk hur mycke lättare det var när barnen var mindre och inte hade alla dessa önskemål.

Innan de insåg att inte alla får lika mycke jämt.

Undra hur gamla de ska va för att inse att det aldrig kommer att bli helt rättvist????