på den ena öppna förskolan avklarad.

Bullar, festis, kakor, glass och besök av Pippi Långstrump som delade ut guld pengar fyllda med choklad.

Helt underbar personal på kyrkans öppna förskola. Alltid trevliga, glada och hjälpsamma. Där vilar inga

ledsamheter minsann....

Nu är vi hemma för mat och sovpaus.

Sen ska vi vidare till lilltjejens kompis som fyller 3 och har stort partaj i eftermiddag.

Undrar hur många koppar kaffe jag hinner trycka innana dagen är slut... =)

idag oxå.

Ska ta med småbruttorna till öppna förskolan en sväng så den stora tjejen får leka av sig lite.

Har en tid för läkarkontroll för lilltrollet klockan ett så det passar bra eftersom bvc ligger i samma hus som öppna.

På öppna förskolan har jag träffat en grupp med mammor som barn i ungefär samma ålder. De har hållit ihop under under de sista åren, och nu har de släppt in mig i sin lilla grupp. 

Det är så skönt att ha dom. En av mammorna har varit ett stort stöd under min pappas sjukdomstid och bortgång. 

Visst är det konstigt hur fort man knyter an till vissa människor medans man kan umgås i flera år med vissa utan att känna att man känner dom. 

Ha en bra dag!

i Tingelingelingans liv.

Har liksom ingen ork. Önskar jag bara kunde slänga ett täcke över mig och sova tills allt känns bättre.

Det är alldeles för många måste nu.

Barn som ska hit och dit på olika saker med skolan, avslutningar för än det ena och än det andra. 

Dessutom känns det som var och varannan vårdinträttning skickat kallelser till allt de kan hitta på just nu.

Idag har vi varit i Karlstad med ena tjejen, Imorgon ska egentligen  ena killen till Karlstad men då ska lilltrollet samtidigt till BVC för läkarkontroll. Senare har de slängt in ett utvecklingssamtal, Men hallåååå, kvällen före skolavslutningen, borde inte detta varit gjort låååångt tidigare???

Dessutom har skolan slängt in lite blandade aktiviteter som Säker cykel, utflykt till Karlstad, utflykt till nån ö i Vänern. Och dessa dagar ska det med matsäck, för då har skolan minsann inte lust att krångla med mat...

Man kan säga att vi har en fullspäckad vecka framför oss, men det är den sista för ett tag framöver, för sen är det 

Sommarlov!

är vädret när man tittar ut genom fönstret.

Har massor som behöver göras här hemma, ligger efter med massor. Tvätt, städning, rensning av rabatterna.... Allt har kommit efter iom pappas sjukdom och bortgång de senaste veckorna.

Hade kunnat tänka mig att ta tag i några sånna saker idag, men jag har blivit utvald att följa med gubbens dotter 

till sjukhuset i Karlstad. 

Lilltrollet följer med oss till sjukhuset medans lilltjejen stannar hos världens snällaste farfar.

När jag kommer hem tänker jag slänga ihop en ost och skinkpaj.

Gubben kommer att säga att det är den godaste paj han nångång ätit, det gör han nämligen varje gång... =)

Bäst att göra iordning sig så vi inte blir sena

startade helgen.

Vi begravde pappa.

Otroligt fin begravning, mycke fina blommor.

Prästen berättade om pappa, precis som han var. Jag är så glad att min gamle vän,

som är präst, ville ha hand om pappas begravning åt oss. Han kände ju liksom till hur pappa

var, fick allt att låta så avslappnat. Han tom skämtade om pappa, sånt hade pappa gillat.

Det var mycke fol i kyrkan, över 100 personer. Ändå är jag besviken på att ingen från hans tidigare arbetsplats 

fanns med. Jag vet att de bara går om det är en anställd, men hallå, gubben har ju jobbat där i 47 år, och hade det inte varit för olyckan som inträffade på arbetstid hade han ju inte gått i förtidspension i november förra

året. Dessutom tycker man ju att vissa av dom som jobbat med honom i många år kanske kunde varit med!

Efter begravningsgudtjänsten bjöds släkten in till begravningskaffe.

Vi blev fler än vi räknat med. Tom kusiner som jag inte träffat på 20 år var där. Många hade åkt över 

30 mil för att vara med. 

O gisses vad många kondolianser han fick. Prästen hade inte varit med om så många tidigare.

Efter att tagit hand om disk och städning av lokalen vi hyrt åkte vi, syrrans familj och mamma ut och åt på restaurang. 

Skön avslutning på en jobbig dag!

Resten av helgen har vi tillbringat i husvagnen.

Den har varit bra, men jag har varit väldigt trött, tror att spänningarna har släppt nu efter begravningen, och jag har sovit mer än vanligt.

Nu kör vi sista veckan innan sommarlovet.

Sen ska jag och barnen slappa järnet hela sommaren =)

känslan av sommar.

Nystädad balkong med nya fina möbler och fina blommor i krukorna.

På baksidan nyuppsatt paviljong med bättre begagnade trädgårdsmöblerna.

Barnen har städat bilen (läs bussen) både innuti och utanpå, nu står den där och blänker.

Nytvättade fönster på hela baksidan( jaja, i alla fall utsidan som såg rent eländig ut med allt pollen...)

Bäst av allt, gubben är nöjd!

Han sitter ute på balkongen i mysgungan med surfplattan i ena handen och mitt-i-veckan-ölen i andra.

Är inte livet helt underbart ändå .....

ska jag avsluta den här kvällen.

Gubben kände sig dålig så han har redan gått och lagt sig.

Dagen har tillbringats till mestadel hemma med småtjejerna. 

Vi har tvättat lite kläder och skurat alla golv på entreplanet.

Min faster har ringt och bett om ursäkt för bråket om min pappas dödsannons. Rätt komiskt att alla inblandade har ringt, utom just den personen jag misstänker har startat det hela...

Nu känns det i alla fall rätt okey.

Vi har även hunnit med att åka till Team Sportia och inpulshandla en cykel till lillkillen. Återstår att se hur länge alla delar sitter kvar på den. Man kan säga att han är lite hård på cyklar....

Våfflor krävde den lilla tjejen så det fick det bli. Med sylt och mycke grädde =)

Nej, dags att spola upp badet och slänga sig i!

Sov så gott!!

ska kunna ställa till sånna problem.

Tänk att människor kan va så elaka.

Tack och lov är det inget arv som ska delas. Man kan tänka sig hur det skulle funkat när en liten dödsannons i tidningen kan va ett sånt problem!

Det enda jag vet är att den människa som dragit igång det här bråket inte kände min pappa. Pappa hade nämligen varit helt imot att bråka på det här sättet, det var inte riktigt hans grej.

Jag misstänker starkt att bråket dragits igång av den som har mest dåligt samvete över att inte hälsat på pappa under de tre år han varit i behov av sina nära och kära. 

Det är lätt  att va efterklok!